Bättre artrosvård men stora skillnader i landet

Var fjärde svensk över 45 år lever med vår vanligaste ledsjukdom, artros, som ger smärta och nedsatt funktion. Den primära behandlingen är information och fysisk aktivitet, men det är något som många människor är ovetande om. Tre vanliga myter om artros är att leden är utsliten, att leden måste vila och att artros ska behandlas med operation. En fjärde myt är att leden måste röntgas för att diagnos ska kunna ställas.

– Eftersom det kan dröja tio-femton år innan artros syns på röntgen riskerar patienten att få gå obehandlad i många år helt i onödan. Första åtgärden vid artros bör i stället vara artrosskola, som ger information om bakomliggande orsaker och ett individuellt träningsprogram, säger Leif Dahlberg, registerhållare för det nationella kvalitetsregistret BOA (Bättre Omhändertagande av patienter med Artos) och verksam som professor i ortopedi vid Lunds Universitet.

Färre röntgas

Ny statistik från BOA-registret visar att allt färre personer röntgas innan de kommer till artrosskolan. I de mest framgångsrika landstingen är andelen nere i 60 procent, efter att ha legat på runt 80 procent i riksgenomsnitt under många år. De landsting som har de lägsta siffrorna är i dag Östergötland, Halland, Värmland och Dalarna.

– Det tyder på att primärvården följer de nationella riktlinjerna i större utsträckning och tar mer hänsyn till kliniska fynd och patientens berättelse, istället för att remittera till röntgen. För patientens del innebär det att väntetiden från symtom till behandling kortas avsevärt, säger Jasmin Müller, biträdande registerhållare på BOA-registret.

Hon förklarar att det finns en tydlig koppling mellan satsningar på artrosskolan och möjligheten att få bra hjälp.

– I de landsting och regioner som inte investerar i artrosskolan väntar fler människor på behandling. Det kan innebära onödigt mänskligt lidande, längre rehab-tid och onödiga sjukvårdskostnader. Vården är fortfarande ojämlik.

Effektivare vård

En annan nyhet är att fler patienter träffar en fysioterapeut eller arbetsterapeut direkt, utan besök hos läkare. Även detta visar att vården hanterar patienterna mer effektivt. Dalarna och Örebro och ligger i topp. Västra Götalandsregionen och Värmland har också bättre statistik än för några år sedan.

– Men det finns fortfarande landsting som har väldigt få patienter som går direkt till rehab-enheten. Hit hör bland annat Stockholm, säger Jasmin Müller.

Utöver att patienten får hjälp finns ekonomiska skäl att förebygga och behandla artros. Samhällskostnaderna för rörelseorganens sjukdomar, där artros ingår, överstiger årligen 100 miljarder kronor.*

Den 1-2 juni 2017 uppmärksammas Artrosdagen på flera orter i landet. Ta gärna kontakt med oss om du vill ha mer information och kommentarer!

Leif Dahlberg, läkare, professor och registerhållare, BOA-registret, 046-17 15 40, leif.dahlberg@med.lu.se

Jasmin Müller, biträdande registerhållare, 0700-824 803, jasmin.muller@registercentrum.se

Kristin Wetterling, projektledare, 0700-824 325, kristin.wetterling@registercentrum.se

*Källa: Rapporten Kostnader för rörelseorganens sjukdomar 2012, Ida Ahlberg, hälsoekonom på institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi, Lunds universitet. Rapporten är finansierad av Alliansen för Rörelseorganens sjukdomar och Reumatikerförbundet.

Text:Catharina Bergsten